Ja, vid det här laget så vet väl "alla" ni som läser här denna bloggen att Fidde och jag väntar smått. Antingen har ni hört det från oss, Fidde rättare sagt, eller har ni hört det ryktesvägen i byn. Vi är väldigt glada såklart och väntar med spänning. Detta är ju något som vi längtat efter i några år!

 

Varit ett långt uppehåll här innan också för att jag har varken haft orken, energin eller alls vetat vad jag ska skriva. Det är ju mest detta som occuperar hjärnan för tillfället.

Sen ska tilläggas att jag inte mått prima direkt. Illamående, trötthet (tja, som alla andra gravida då förståss, inget unikt) och orkeslös. Kräkningar lite varann dag i några veckor. Men veckan efter midsommar var lite toppen kändes det som. Jag spydde konstant i två dagar och fick inte i mig något. Så jag blev inlagd några dagar på kk i Värnamo. Där fick jag en av dagarna lite energi och kunde få ur midsommar-inlägget från sjuksängen.

Hade det inte varit för att lokalerna är dötrista och man själv känner sig som skit, en urvriden trasa som luktar äckligt så hade man trott att man var på spa! Personalen på avdelningen var hur snälla och goa som helst, hjälpsamma och inget är något problem. Nu hade jag ju inga vrålhöga krav eller så men ändå. Jag hade väl mer krav på mig själv att jag skulle få i mig lite skorpor då och då. Så hade man bara klarat sig på bra personal hade jag kunnat stanna länge men nu krävs det ju mer och efter en natt och en dag var jag så less och ville hem, men skulle stanna en natt till och då fick jag ett litet sammanbrott ;-) Men det gick och jag kände mig mycket bättre dagen efter och kunde få i mig lite under helgen innan jag fick ett bakslag i tisdags igen. Men peppa peppa det var bara en dag och jag slapp bli inlagd med dropp igen. Jag har fått akupunktur och tabletter, så jag vet inte riktigt vad som hjälpt om det är de eller bara att det gått över, who knows! Huvudsaken är att jag mår mycket bättre, om än fortfarande väldigt trött, matt och lite snurrig.

 

Idag ska jag prova att jobba igen, var sjukskriven förra veckan och det, kan jag säga behövde jag! Börjar med lite mjukstart på 4,5h och hoppas jag ska orka med det.

 

En av dagarna jag låg inne så hade vi sedan länge ett bokat KUB-test så i min snygga sjukhussärk ledd av Fidde gick vi från ena änden av våning till den andra för att få se skorpan som vi döpt bebisen till, (eftersom jag äter så mycket skorpor) för första gången. Väldigt nervöst och jag hade ingen aning om hur jag skulle reagera och var väldigt orolig för dessa siffror som skulle komma i slutet av besöket. Men allt varit fint och det var verkligen en chock att se att det rör sig så vida pass i magen och man inte känner något alls av det. Vinka, sprattla och allt möjligt. Otroligt häftigt. Vill att det ska bli början på augusti nu så man får göra det igen ;-)