Praktiskt prov

Ja, då ska jag väl försöka sammanfatta måndagen och tisdagens prövning. Jag skulle alltså göra praktiskt prov i skolan. Inget som kunde sänka mitt betyg, utan bara höja och höja mitt självförtroende. Det gick väl sådär med det sistnämnda.
Uppgiften var att göra:
  • 1 liter grovt bröd med fördeg
  • 1 liter vetedeg
  • ½ sats (=500g fett) småbröd
  • 12-14st formkakor
  • 20 chokladbiskvier
  • 1 tårta med julmotiv med marsipanarbete och skylt
 Jag började med mördegen till formkakorna så att den kunde vila i kylen under dagen, helst ska man ju använda den dagen efter man gjort den men jag hoppades på att detta skulle funka och spara mig lite tid på tisdagen. Sen gjorde jag anslag (tårtbotten) till tårtan. Sen kommer vi till problem numero uno!
 
När jag planerade och minskade recepten så tänkte jag att jag skulle få så lite rester över så jag snålade väldans med receptvikterna, det var inte mycket förlust inräknat. Så när jag skulle göra biskvimassa så fick jag verkligen koncentrera mig så jag fick ut tillräckligt och jämna och tillräckligt stora biskvi underdelar. Fick ut 21st. MEN när jag sedan skulle baka av dem så glömde jag lägga tyngder (typ skedar eller liknande), trodde det kunde räcka med klabbet som jag kletade på plåten och pappret så i ugnen så flög pappret så klart upp och pajade typ 4st biskvier. Men det var lugnt ska min lärare. Men det grämer en.
 
Sen skulle jag göra smörkrämen till biskvierna. Den första jag gjorde skar sig hel vilt så jag började om på ett annat recept som jag tycker är enklare, men som också skulle tjafsa med mig. I det andra receptet har man i sockerlag och våra termometrar i skolan är jättedåliga så antingen blir det för "kallt" eller för varmt. För varmt i detta fallet så sockerlagen hann ju typ stelna innan den kommit i min smörkräm och blev till klumpar i krämen. Men det var stora klumpar så de gick och ta bort.
 
Sen skulle jag bara sikta mjölet till strassburgare innan jag skulle på rast. Bara och bara. Jag siktar som vanligt men när jag sen tar bort sikten och kollar på mjölet så har det kommit i några mörka prickar, typ frön av något slag, stenhårda. De vill jag ju inte ha i mina så-spröda-att-de-smälter-i-munnen-strassburgare. Så jag försöker få bort dessa, tidskrävande och frustrerande, men de flesta kom bort.
 
Sen var det inte så mycket mer på måndagen som gick galet. Utan resterande kom på tisdagen.
 
På tisdagen slängde jag först ihop raskdegarna och tog ut biskvierna från kylen som jag brett smörkräm på dagen innan och som jag bara skulle doppa. Jag bakade av toscakakorna som jag förberett dagen innan, med även där precis lagom mängd mazarinmassa så jag kunde inte ta ut svängarna.
 
En parantes i allt detta men som kom att påverka mig både mentalt och praktiskt var att gymnasieeleverna hade occuperat en hel bänk i vårt bageri med fula pepparkakshus som hade rasat, så det var trångt. OCH så hade de occuperat ett helt stick (stick är typ som en ställning där man sätter plåtarna och man kan ha dem i ugnen, jäsrumet, frysen och kylen eller bara ute i rummet.) full med plåtar i frysen. Vi har alltid ont om plåtar och stick annars också så jag vet inte vad de har tänkt med. Antagligen tror de att vi inte använder det.
 
Nu till det som sabbade min dag totalt. Det sticket som stod ute i rummet behövdes till ugnen så några plockade bort alla plåtar som var på den och satte på andra ställen. När jag sedan skulle doppa mina biskvier så hittar jag inte dem någonstans. Kollar överallt, frågar alla om de sett dem. Sen ser jag ovanpå stenugnarna så ligger det en plåt med plast runt och som jag inte sett där innan. Såklart är det mina biskvier som någon så snällt ställt på ett av de varmaste ställena i bageriet. Jag fällde några tårar och försökte rädda situationen men jag var för ledsen. Haha.
 
Under tiden jag så hade jag min vetedeg i rasken (jäsrummet) och där var luftfuktigheten på över 80%, den ska vara på runt 70-75% så det var alldeles för fuktigt och de blev typ blöta så jag blev stressad och rädd att de inte skulle jäsa upp. Så jag lät de stå ute under en "plasthuv" som man kan ha på sticken.
 
Jag visste att vetedegen inte var riktigt okej när jag satte in den i ugnen men jag trodde inte det var så illa som jag sedan skulle få reda på. Men i alla fall så höll jag på med mina marsipanarbete samtidigt som vetedegen var i ugnen så jag glömde helt bort bullarna. Så de blev lite välgräddade. Man skulle kunna tro att jag lärt mig, men nej, jag gjorde likadant när det var dags för brödet och frallorna att bakas i ugnen.
 
Men åter till tårtan och marsipanen. Jag hade plockat fram en hel paket röd marsipan, bara för att paxa den. Jag behövde inte allt men man måste hålla hårt i sakerna annars är de borta. Såklart skulle några ha röd marsipan på mina prinsesslängder denna dagen. Varför vet jag inte, det fanns massa andra färger. Men de är så snälla så jag kunde inte neka dem. Så jag tog bort en jättestor bit som jag visste skulle räcka till tårtan. Men såklart skulle även detta jävlas med mig. Så marsipanen spricker, varit med om en gång innan. Jag får veck på marsipanen, det har jag inte varit med om innan och jag skär av kanterna alldeles för högt upp. Vid det här laget skrattade jag åt allt istället för att vara ledsen. De sa de att först hörde mig hur jag svor och suckade och sen gapskrattade. Jag kunde ju inte göra om marsipantäcket eftersom det inte fanns mer röd marsipan.
Sen skulle jag skriva på min tårtskylt. "God Jul Bettan Önskar Tomten" skulle det stå. Jag fick till det tillslut, för jag är ingen hejare på att skriva med pikeringsgele. Jag  tyckte det såg lite tomt ut i ena hörnan av skylten så jag fick för mig att göra något där men det såg bara ut som en klutt, ingen ser vad det ska vara, haha. Men när jag skulle lägga på skylten på tårtan så är jag ett sånt klantarsle och lägger tummen i Ö:et så det nästan blir helt utsmetat. Men det gick att rädda. Sen skulle jag bara damma med florsocker för att få det att se lite snöigt ut. På mina praktiker har de alltid skrivit på tårtan och sedan dammat med florsocker. Sockret har smällt över gelen men, av någon konstig anledning så gör den inte det nu. Det är precis likadan burk pikeringsgele och precis likadan säck med florsocker som praktikplatserna haft men ändå så funkar det inte. Så man ser knappt vad det står.
 
 
Okej. Vad långt jag skrivit. Sorry.
 
Men i alla fall så skulle jag redovisa och så skär min lärare i vetekransen och jag ser till min fasa att det är så underjäst så jag skäms ögonen ur mig. Sååå pinsamt. Hon tuggar och tuggar. Usch hemska syn.

Men jag överlevde. Det var nog min sämsta dag någonsin i bageriet. Jag vet att det var stressen som gjorde att jag slarvade mycket, och det är jag irriterad över nu och lite besviken över. Men nu är det gjort och skolan är slut. Helt sjukt.
 
 
Hoppas ni orkade med att läsa så här långt. Så här kommer lite suddiga bilder.
 
 
 



Vad har du på ♥ ?
Postat av: Fidde

Oj vad långt det blidde.... =D

Men jag är stolt över dig. Puss

Svar: Japp det blev vääääldigt långt =)
Lisabeth

2012-11-29 @ 15:45:55
Postat av: Anna-Maria

Om man på den sämsta dagen får ett så där fint resultat, då spelar man i toppklassen! Underbar människa... Grattis igen (och välkommen till klubben;))!

Svar: Men du vet ju att det kan se fint ut på utsidan och sen kaos på insidan. Tack tack fina du!. Kram. See you soon, please! =)
Lisabeth

2012-11-29 @ 18:08:50
Postat av: Isa

Men Bettan då! För ett otränat öga (alltså mitt) ser ju alla grejer jättefina och jättegoda ut!! Jag skulle ju ALDRIG få till det! Tycker du ska vara nöjd. Men jag förstår samtidigt hur du känner, man vet att man kan bättre och då är det surt att det inte blir som man tänkt. Men men..
Jag tycker att du ska vara sjukt stolt!! För det är jag över dig! Grattis!!!!
Kramar

Svar: Som jag skrev till Anna-Maria så kan det se fint ut på utsidan men på insidan vara kaos. Lite så var det med vetebröden. Men men jag är stolt själv också och försöker lägga det bakom mig nu. Hihi. Tack tack tack. Kram kram
Lisabeth

2012-11-29 @ 18:40:44
URL: http://isabelleemilsson.blogg.se
Postat av: Papps

Du, tårtan var "sketagod". Go´natt

Svar: Du, Vilken tur!! Puss
Lisabeth

2012-11-29 @ 23:11:15
Postat av: Emelie

Tycker det ser väldigt proffsigt ut! Skönt att du själv kan känna dig stolt nu! kram

Svar: Tack fina du! Saknar dig. Kommer om någon vecka. Puss&kram
Lisabeth

2012-11-30 @ 15:57:29
Postat av: Anna-Maria

Ser jag ändå så inte här ;)

Svar: Hihi. Sötis!
Lisabeth

2012-12-01 @ 09:42:52
Postat av: mormor Inga-Lill

Jag håller med flickorna ovan, det syns då inte alls något fel på dina alster, tvärtom. Biskvierna var jättefina och vetekransarna!!! Om jag önskar jag kunde en liten aning av ditt kunnande

2012-12-01 @ 10:37:46
Postat av: Kajsa

Grattis! Så himla duktig! <3

Svar: Åhh tack!
Lisabeth

2012-12-01 @ 14:59:28

Vad har du på ♥ ?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback
RSS 2.0