Kl. 6.30 ringde alarmet och det var bara att stiga upp och plocka i ordning det sista och klä på sig kläder. Strax innan sju stod jag på Westbourne Parks tunnelbanestation och hoppade på tåget som tog mig till Hammersmith. När jag steg av tunnelbanan så fick jag ett sms om att flyget var framflyttat en timme, men att jag skulle checka in som vanligt. Väl i Hammersmith måste man gå över gatan för att ta en annan tunnelbane-linje och då började Oyster-kortet krångla. Typiskt, jag hade ingen ork att fibbla med det, men efter att ha blivit "nekad" ingång till tunnelbanan några gånger så fick jag äntligen passera =)

Hoppade på tåget till Heathrow och var framme där vid kl. 7.45. Flyget skulle ju gått 10.15 så man kan säga att jag var i GOD TID redan innan, men nu med en extra timme att slå ihjäl så kändes det segt.  Så när jag checkat in och dumpat mitt bagage i "bagage-drop" så satte jag mig ned på Bagel street och smaskade i mig en bagel och en pain au chocolat tillsammans med en cappuccino. När jag var klar där så var väl klockan halv nio. Jag var redan nu rätt uttråkad och rastlös men hoppades då på att efter passkontrollen och scanningen att jag skulle vara fullt upptagen med att hinna titta i alla affärer som fanns till förfogande. Jag blev jättebesviken på flygplatsen, hade förväntat mig mycket mer. Men visst jag var bara i en av de fem terminalerna men ändå. Fanns inte alls mycket roliga affärer och definitivt inget i min prisklass. Så det fick bli att kolla igenom bokutbudet på de olika bookshopsen och sen sätta mig och läsa i min medtagna bok.

Tröttnade på boken och tog en till vända för att titta runt lite när jag tycker mig höra att de ropar upp min flight i högtalaren och så tycker jag att de avslutar med "...please contact transfer desk..." (det är rätt ofta det är riktigt dåliga talare och högtalare på sånna här ställen, här om något ställe är det ju viktigt att man hör vad fasiken de snackar om). Så eftersom jag inte hade så mycket annat för mig så gick jag till SAS transfer desk och på vägen dit såg jag att flyget hade blivit framflyttat IGEN, nu till klockan 12.40. Ställde mig i transfer desken och försökte lyssna mig till vad som hände, men det var inte förens jag kom fram själv till luckan som jag blev lite lugn för det var inte inställt eller något, utan jag fick bara en matbiljett och hon sa att jag skulle avvakta tills 12.10 då vi skulle gå till gaten.

Handlade lite mat och sen satte jag mig för att läsa igen. Sneglade säkert 100 gånger på skärmen med alla flighter och gater för att se så att det inte flyttas mer eller canceleras. När klockan var 12.20 hade det fortfarande inte kommit upp någon gate på tavlan och jag började tro att det skulle försenas ännu mer. 12.30 dök det upp ett gatenummer och så ska alla ta sig dit, det tar ju en stund. Sen ska alla visa sitt boardningkort och pass och sen ska man sitta!! (folk fattar ju inte det utan ställer sig i kö direkt) och vänta på att de tömmer planet på folk och skräp. Så klockan var väl 12.45 när vi fick gå på planet (skulle alltså lyft 12.40).

(En stor parantes i berättelsen är att när man skulle gå på planet så började det pipa och tjuta på något ställe, precis där man gå på så om man stod där länge så blev man ju typ döv, jag hade tur och kom snabbt in men många fick stå utanför och vänta. Vänta på att folk ska, när dom hittar sin plats först kontrollera två gånger så att det verkligen står samma på boardningkortet som på hatthyllan och sen ska de krångla upp med väskan och sen ta av sig jackan. För att sen komma på att just det jag måste ju ha det och det och det i väskan för att till sist krångla sig ner i sätet och först då kan de som står i kö bakom gå förbi och fler kan komma in. Varför gör alla så här?? Blir så irriterad. Det är bara att ta ett kliv in vid sätena och sen när det börjar tunnas ut med folk kan man lägg upp bagage och krångla till det, man hinner det! Flygpersonalen fick säga till säkert 5 gånger om att man skulle låta folket gå förbi så de som stod utanför kunde då bli skonade från oljudet! Men ingen reagerar utan fortsätter som innan.)

Så när alla väl kommit till sina platser och flygvärdinnorna hade haft sin in case of emergency demonstration och kaptenen hade startat motorerna så var alla nog lättade att äntligen så åka iväg. Men nej, så säger kaptenen i högtalaren att det är fortfarande kö ut och att vi kommer att stå här i ungefär 30 minuter till. Suck. Så vi var nog inte iväg förens halv tre och då skulle min buss gått. Jag insåg att jag nog kanske skulle få springa till den andra bussen som Fidde hade bokat till mig som skulle gå 16.50.

När vi väl landade på Landvetter var klockan 16.40 och jag kände att jag skulle missa även denna buss. Så jag tog det lugnt och började titta runt efter andra bussar och flaxade med huvudet och då ser jag Fidde springa upp bakom mig. Jag blev så glad, rörd till tårar och lättad. Det var ju vad jag hade önskat att bli hämtade efter att väntat hela dagen men jag hade aldrig trott att Fidde skulle ta och göra det. Det är ju 10 gånger dyrare för Fidde att åka upp med bil än att jag skulle tagit bussen men det känns 1000 gånger bättre att bli hämtad!

Sen tjötade jag hål i Fidde öron på vägen hem så hemvägen kändes som en halvtimme max!

Väl hemma i Skillingaryd hade pappa fixat farmors bil så den låter inte längre så vi var uppe och hämtade den. Sen blev det soffläge hela kvällen med den fjärde Shrek filmen och Wedding crashers.

London var hur bra som helst, ledsen att jag inte hann mer, men det kommer fler gånger. Dock hade jag gärna skippat den sega hemresan!