Det är höst och det är likamed depression hemma hos mig. Jag behöver några veckor att acceptera att det är höst och hur mitt liv ser ut för tillfället. Det medför att jag inte är så social och pratglad (det är jag kanske inte annars heller), jag har ingen direkt ork eller energi att göra något mer än att vara hemma, sova och se på tv och pyssla. Jag tillåter mig göra detta för att jag vet att jag tar mig ur det, jag har gjort det många gånger och jag kommer att göra det igen. Jag tillåter mig själv att någon vecka få gråta ut, sura och tycka allmänt synd om mig själv för jag vet att det blir bättre igen snart. Det är ju JUL snart för tusan och vem blir inte glad av det? (om man bortser från julpaniken).

Jag gör allt som jag borde, dvs. leta efter sätt att utbilda mig eller jobba tillsvidare, tar hand om hemmet osv. Det är bara det att det tar mycket längre tid än vanligt. Jag måste ta en paus och göra något annat ett tag för att hålla paniken och stressen borta. Så det är det jag pysslar med och det är därför jag inte har så mycket att skriva om.


Idag har jag haft lite mer energi och har börjat storstädat på flera ställen i lägenheten (tar en paus nu) och det känns skönt att jag redan har hunnit med det idag. Detta är en bra dag.