Idag gick jag upp vid tjugo i sex, efter att ha somnat runt ett-två snåret (jobbade till halv elva). Stressade iväg till jobbet och satte igång med arbete. Redan vid sju började jag känna av för-stadiet till migrän, jag blev förbannad och sa till mig själv "Ne nu får de banne mig vara nog"! Jag har ingen lust och gå hem idag IGEN! Gick ju hem förra veckan för urinvägsinfektion. BTW, hade jag inte en aning om att det kunde göra så ont!
Men typ kanske kvart över sju så gav jag upp, jag såg inte längre vart jag borrade och jag hittade inte bitarna i pallen så jag gav upp. Jag cyklade hem, PUST det var en pina. Det gick sakta och ibland hoppade jag av cykeln bara för att det skulle gå ännu saktare eftersom jag inte alltid såg vart vägen slutade. Vid typ kvart i åtta var jag hemma och kastade mig i säng. Sov och vaknade pigg och kry vid halv tolv. Gick upp och försökte vara som en vanlig människa, åt lite frukost, tittade lite på tv, skulle precis gå och handla när migränen tog fart igen, nu ännu värre! Jag låg som en klubbad säl i sängen tills Fidde kom hem med mat. Jag åt lite och mådde så illa att jag var tvungen att lägga mig igen. Sov tills nu vid nio typ och åt lite igen och förhoppningsvis är det förbi nu.

Jag blir så förbannat trött på att när en sjukdom har gett upp och lagt sig så kommer nästa. Det har fasen varit så sedan jag kom hem i maj. Det har varit varböder, feber, feber&förkylning, magsår, urinvägsinfektion och så lite migrän om vart annat.

Detta året har varit ett sjukdomsår, jag var varit hos olika läkare mer detta året än vad jag varit under hela mitt liv och då har jag varit ganska ofta hos läkaren förr. Jag har pungat ut så jäkla mycket pengar för besök och mediciner i år så jag blir helt deprimerad av att tänka på att jag ändå inte är kry.

I januari började det med alla dessa sprutor man måste ta inför resor, sen all medicin man var tvungen att ha med sig. Sen var det lite inhandlande på resan av krämer och tabletter för det ena och det andra. När jag kom hem var det heracilinkur efter heracilinkur, besök på vårdcentralen ett antal gånger. Omeparazol för magen. Besök hos öronläkare för och se om jag fortfarande hör lika dåligt. Besök på infektionskliniken för att få redan på att de kan inte göra något och att jag får gå till hudmottagningen. Och så nu slutligen urinvägsinfektion så en liten kur av selexidkur. Jag får ju inte glömma kostnaden av p-piller och mitt himla dyra special-schampoo mot min såriga hårbotten!


Jag har i alla fall frikort för sjukvård nu i alla fall.