Eurovision

England - Nej! Seg men fin text!


Men va tusan!!!


♥ Pocketförlaget

För ett tag sedan läste jag ut "Den perfekta mannen" och jag blev så irriterad för det var så mycket stavfel och slarvfel i texten. Verkar inte som de korrekturläst överhuvudtaget. Så när jag var som mest irriterad så slängde jag iväg ett mail till Pocketförlaget för att förklara hur irriterad jag var. Fick tillbaka ett trevligt svar med förklaring och erbjudandet om att jag skulle få ett nytt exemplar.

Detta var så länge sedan så det hade jag glömt detta när jag igår fick ett paket från förlaget. Så glad man kan bli. Så slängde hon, den trevliga mailskrivare, i en extra bok också.




84e Oscarsgalan

Jepp, ikväll/natt är det dags för den 84e Oscarsgalan. Jag älskar ju film i alla former. Hade jag bara varit ledig imorgon hade jag stannat uppe och kollat. Men icke, måste sova hela natten så jag är fit for fight imorgon när jag ska baka småkakor.

Jag har inte hunnit se några av de nominerade mer än The Descendants och det är en film i min smak, en typisk söndagsfilm. Se den om ni vill se en mysig, lite rolig, okomplicerad och lite lite sorglig film.

 

Men här nedan är några av de nominerade som jag kommer att se framöver:

Någon som sett dem och har något att tycka om dem??

 

 

 

 

 

 


Spot on


Tom Hardy

Jag och Fidde funderar på att gå på bio ikväll så jag var inne en sväng på sf.se. Den första nuna jag får se är Tom Hardy. Han är aktuell i den nya filmen This means war. Jag har börjat märka att han är på tapeten nu, han har ju spelat i många filmer nu på senaste. Tom Hardy ger mig flashbacks. Jag minns när jag var i London 2006 och Sara berättade för mig att hennes chef's dotter är tillsammans med en skådesspelare. (Sara jobbade på ett litet litet café, chefen var en härlig och trevlig man.) "Han medverkar t.o.m. i en film som går på bio nu, ska vi inte se den?" Sagt och gjort! Där satt vi i biosalongen i Kingston och tittade på Scenes of a Sexuel Nature, 17 och 18 år gamla och dreglade. Jag minns inte så mycket av filmen förutom Tom Hardy och att den utspelades i (på?) Hampstead Heath och det var massa olika relationer. Jag minns att det kändes som vi kände honom som sprang runt och hade en "dålig dag" i filmen, bara för att vi (läs: Sara) hade bakgrundsinfo om honom och foten in i hans familj. Haha.


Såååå på detta sett så minns jag tillbaka till den tiden, min och Saras tid i London. Det var härligt det. Och vilken avslutning sen, en liten backpackerresa, London -tåg- York -tåg- Newcastle -båt- Amsterdam -flyg- Köpenhamn

Jag sitter med ett leende på läpparna.



Ja, jag stod lite stadigare på jorden på den tiden ;-)


A walk to remember-kind of romantisk komedi

Inget speciellt kul inlägg alls...bara blaj om en film



Hann aldrig se A little bit of heaven igår så den fick rulla idag istället medan Fidde hade besök av vänner. Jag trodde att jag skulle få sett ett sånt där puttenuttigt gulligullande där allt är sååå bra och bara sååå på film! Vilken chock jag fick när jag märkte att detta var en A walk to remember-kind of romantisk komedi. En film där Kate Hudson spelar en cancersjuk patient som får till det med sin läkare.



Spoiler alert!!!









Hon dör. Innan dess så hinner hon såklart säga allt hon vill säga till alla hon vill få det sagt till och hon dör leendes.

Jag är ju verkligen superduper känslig för döden i all form, på riktigt, på film och i bok. Jag bölar så fort någon viskar ordet döden, nästan. Så jag, som hade räknat med att stänga av tvn med den där känslan som man bara får av riktiga fjant tjejfilmer, stängde nu istället av tvn störtbölandes efter att ha små grinat i den sista halvtimmen av filmen. När jag äntligen slutat gråta går jag in till Fidde, såklart måste han fråga om den var sorglig, för jag hann och gapa mellan snyftningarna till honom att "hon dör juuu!!!"... då börjar jag om igen. Fidde apskrattar och jag störtlipar. Haha. Som tur var hade hans vänner hunnit åka hem.


Jag vet inte ens om jag tyckte filmen var så bra...


Nehe, inte det nä...

Min systerson kan vara lite väl mammig ibland har vi som träffar på honom fått uppleva. Om det fortsätter så här så pratar vi nog om oidipuskomplex om några år... Haha. Jag fick verkligen uppleva det för någon vecka sen när jag passade honom i typ en och en halv timme, varav en halv timme var mindre kul.

Såå när jag lyssnade på Christer i P3 igår så fick jag höra något som jag tänkte kunde hjälpa min svåger lite...


 

 

Jag är alltså ironisk om det inte framgår!! Hoppas inte Per blir ledsen på mig nu.





Tankar om "Livet blir bättre"

ÅHHHH jag hade skrivit ett sånt långt och bra (tycker jag) inlägg och så försvann allt. Ska försöka minnas vad jag skrivit.


Jag satt och kollade på TV3's "Livet blir bättre" igår. Jag vill säga att Anton Hysén är så jävla modig och det han gjorde förra året är sååå strongt gjort, men jag tycker fasiken att det inte ska behövas. Det är 2012!!! Varför ska det vara så svårt att vara gay inom idrotten för?? Är det inte helt sjukt?? Varför ska det uppmärksammas, spekuleras och gottas i om man är homo- eller bisexuell i stället för hetro? Varför kan folk bara inte mind-their-own-business och leva sina egna liv precis som de vill och med den de vill oavsett kön.


Alltså Anton Hysén - två år yngre än mig - är den enda fotbollsspelaren på elitnivå just nu i hela världen som är öppet gay. Han är den andra i hela historien som gått ut med att han är homosexuell. Den första - Justin Fashanu - tog livet av sig i slutet på 90-talet.


Missförstå mig inte, jag tycker verkligen att det är strongt och väldigt modigt av Anton att gå ut med detta och prata om det. För om ingen gör det kommer det ju fortsätta att vara så förbannat tabu. Men hela grejen med att man ska behöva "gå ut med" att man är gay är ju så löjligt! Det är väl ingen som har sett någon manlig idrottare tillkalla en presskonferens för att meddela, "Ja, det är sant det ni länge spekulerat! Jag tänder på kvinnor!!!!". Eller en kvinnlig, för den delen som "gått ut med" att hon gillar män. Nej, det hör man ju aldrig. Jag tycker det är så sorgligt att det fortfarande, på 2010-talet är så svårt att bara få vara den man är. Varför ska det spela någon roll vad man har för läggning? Påverkar det hur bra man kan skjuta en boll i mål? Eller passa till en lagkamrat?

Det var ju likadant när Kajsa Bergqvist visade sig hade en flickvän, det blev ju mega hypat det med. Vad spelar det för roll?? Det ska ju inte behövas "outas" som förstaside nyhet, eller? Är det inte så? Är det bara jag som är dum eller?


Det blev visst ganska långt ändå och tror jag fick med det jag ville säga. Sorry om det blev lite rörigt, hoppas min poäng kommer fram i alla fall.

Skavlan

Intressant att höra Ryan Adams prata om min sjukdom. Det är inte ofta det pratas om Ménière på tv.


4 år sedan

Tittade i tv-tablån idag och fick se att de visar Good luck, Chuck på Tv3 ikväll (OBS!! Detta är inte ett tips om en bra film!! Det är ingen bra film alls.) Men det är nästan exakt 4 år sedan (är inte det helt sjukt eller? 4 år?)  som jag och Fidde såg den. Det var andra gången vi träffades och det var ingen bra "andra date"-film. Men det gick ju bra ändå. Blev bara lite nostalgisk återigen...

Rastlös

Är för trött för att gå och lägga mig så jag sitter här vid datorn och kikar runt om och om igen. Tittar på lite youtub-klipp och serier och lyssnar på utdrag från morgonpasset från veckan. Denna veckan har varit extra roligt tycker jag, jag har gått runt och asgarvat på jobbet. Älskar hur det allt som oftast spårar ur och freestylas hej vilt. Skönt program i torsdags när Anders Jansson var där, den ljushårige mannen från Hipp Hipp!. Har lyssnat flera gånger på när han och Kodjo pratar om bra låtar att ha på när man besöker toaletten. Lika kul varje gång jag lyssnat. Det var helt underbart idag också när Kodjo berättade om hans och Hannas tågresa igår. En kort sammanfattning kan du höra här.



Har ni inte att lyssna på, på morgonarna så är ett tips att slå på P3 mellan 06.30 - 10.00. De vann ju inte Stora Radiopriset - årets morgonprogram 2011 för intet liksom! =)

Tv-kvällen fortsätter...

Jag: Jaaaa, Saving private Ryan (Rädda menige Ryan, på svenska) går på tv nu!! Den var länge sedan, den måste vi se!!
Fidde: Ska vi kolla på Rädda benlöse Ryan?
Jag: Va?
Fidde: Nej, jag menar ska vi kolla på Rädda menlöse Ryan?


Idol

Jag och Fidde har haft en soffkväll ikväll och jag minns inte när vi båda satt i soffan i flera timmar tillsammans. Vi har sett första idol-veckofinalen för i år. Jag hade stora förväntningar på Molly för jag har hört såå mycket om henne men, jag förstår inte alls vad grejen är med henne. Det lät bara skrikigt, gapigt och gränsen till falskt hela tiden. Bäst ikväll var lätt Robin! Älskar Moa också, men hon var tyvärr inte bäst ikväll. Tror att Emil åker ut ikväll...

Vad tyckte ni?

Vem tror du åker ut?

Min mamma!


Bildkälla


Mamma har nytt jobb och får vara med i tidningen. Stolt man blir! Här man man läsa hela artikeln.


Söndagsmys

Igår hade jag en dålig dag, mådde inte prima och hade ingen ork. Så det blev en dag nedbäddad i soffan med den ena gråtfilmen efter den andra. Då jag och Emelie var på bio i lördags, på "Crazy, stupid, love" så väcktes den vilande kärleken till Ryan Gosling upp igen, haha, och när jag kom hem från bion så gick "Murder by numbers" på tv där han också medverkar och det gjorde bara mer att jag var helt enkelt var tvungen att titta på "The notebook" igår. "The notebook" är en film jag inte kan se för ofta för den gör att man får en känsla som man inte riktigt blir av med, kan inte sätta fingret på vad det är men den är varken bra eller dålig, känslan alltså, filmen är toppen. Så är det i alla fall hos mig. Nu var det väldigt länge sedan jag såg den så jag kom knappt ihåg handlingen, mer än i stora drag så det var väldigt kul att se den igen. Innan jag satte igång DVD så gick "Brokeback mountain" på tv och den är ju också så bra och snyftigt. Efter "The notebook" så satte jag igång ännu en film, "Dear John" sååå nu har jag nog fått gråta av mig lite.

Vem tror du att du är?

Åh det har äntligen börjat igen. Första avsnittet gick förra veckan med Lena Endre och ikvällens avsnitt är det Dregen som letar efter sina rötter. Detta är lätt en favoritserie! SVT1 kl. 20.00.

Mia Skäringer

I november förra året var jag och Evelina, Ida, Sarah och Sara på Mia Skäringers show i Jönköpings konserthus. Igår såg jag att den showen skulle gå på tv, så när jag och Emelie hade kollat klart på 127 timmar så slog vi över till SVT1. Hon är ju så bra, Mia. Det var lika kul som jag mindes det.

Någon som vill se och har missat så kan man se showen på svtplay ett tag till - HÄR!

Ofattbart

Precis innan jag gick på första rasten på jobbet ikväll så hör jag på radion om att ett plan har störtat i Ryssland, Hemskt! tänker jag och går in för att ta en kaffe. När jag slår upp telefonen och facebook ser jag att Fidde skrivit frågan om någon vet om Stefan Liv var med på planet... ett obehag for genom kroppen när jag minns att de på radion nyss sa att alla ombords befaras omkommit. Vid nästa rast hade det fastslagits att han var med ombord och att två överlevt. Vid ytterligare en rast senare ser jag på aftonbladet att han bekräftats död. Det är helt sjukt vad snabbt man får reda på saker nu för tiden. Och vad snabbt det går på de sociala medierna, redan några timmar efter olyckan fanns redan flera R.I.P Stefan Liv - facebookgrupper med flera 10 000-tals medlemmar. Det är helt ofattbart. Han var ju helt klart en storfavorit i sport- och ishockeysammanhang, även hos mig som bryr mig oerhört lite om sport och ishockey.

Jag kan tycka att det känns konstigt av mig att sitta och skriva om en person jag inte känner och att jag blir så berörd. Men jag kunde bara INTE inte skriva om honom. Mina tankar är hos hans närmaste och jag blir tårögd bara av tanken på att hans två söner kommer få växa upp utan honom, utan sin pappa. Så jäkla orättvist.


September fortsätter att vara en svart månad.




Hittade bröllopsbilder och andra bilder på Stefan och hans familj. Så himla fina och de ser så lyckliga och glada ut. De gifte sig i somras, hann ju knappt vara gifta alls länge =(

Idol

Jag blev helt kär i Moa Lignell i Idol. 16åringen med tandställning och dreads hade såå skön röst. Hennes egna låt vill jag bara spela i högtalarna här hemma. Helt underbart.

Robinson - Petra

Är det någon mer än jag och Fidde som tittat på Robinson i veckan? Vi blev helt hooked! Till och med så jag blev ledsen och skärrad när Petra åkte hem. Jag satt och tänkte att det kanske är en släng av gravmigrän, eller tinnitus som kanske kändes extra jobbig utan mat och näring, hon drabbats av. När Paolo sa att hon fått en hjärnblödning så blev jag rätt chockad, shit det är ju allvarligt! Så blir man ju såklart nyfiken hur det gått för henne och hur hon mår nu. Älskar google, bara att skriva in en personsnamn och så poff får man information och hittar också hennes blogg där. Så här kan man med egna ögon läsa hennes egen berättelse. Väldigt intressant tycker jag.

Sommar i P1

Nu när jag är tillbaka på jobbet igen, alltså inte just nu utan denna veckan, så har jag dragit igång med Sommar i P1 podcasten igen. Åh vad jag älskar det. Jag har i år laddat över varenda program för jag vet från tidigare år att vissa man tror sig inte intressera en, verkligen är det bästa programmet. Så i år har jag bara satt på play och lyssnat på program efter program. Som tidigare så är det verkligen så att personer man aldrig hört talas om eller har inte en aning om vem de är, de är de som inspirerar och intresserar mig mest.

De jag tycker är bäst i år hittills och som jag tycker är värda att lyssna på är Mark Levengood, Clara Lidström, Jason Diakité, Henke Larsson, Sylvia Schwaag Serger, Jonas Jonassson, Cecilia Forss, Johan Wester, Cecilia Uddén, Karl Ove Knausgård och Ubah Musse. Jag har inte lyssnat klart på hela listan ännu men det är dessa program jag fortfarande minns.

Påhitt

En av höjdpunkterna de senaste två veckorna har varit att logga in på Facebook på morgonen och följa min kompis Evelina och hennes pappas påhitt. Påhittet är att de "tar sig till jobbet på olika färdmedel". För er som inte känner familjen Svenningson så är det inte det minsta förvånande att just dem gör detta. Och ge sig det kan de inte heller, utan det bara eskalerar. Jag älskar't. Det är jag inte ensam om, utan det har blivit "en grej på Facebook". Vad hittar de på idag?

Rubriken är "Jag och far på väg till jobbet."

Här är färdmedlen...


Det började en dag med en vanlig cykel






















Igår höjde de ribban ett snäpp, flygande matta är det inte många som åker med till jobbet. Så himla kul.





Nu kommer ju den återkommande frågan, Vad blir det imorgon?

Här kommer sommaren

Sommarlåt No. 1! Eller efter Idas sommarvisa...




Boktips

Om du gillar filmer som Forrest Gump eller serier som Nisse Hults historiska snedsteg, där den "vanliga" svensson-figuren är med i bakgrunden på olika milstolpar i världshistorien så kan jag rekommendera denna bok. Den bok jag vill rekommendera är Sveriges mest sålda bok 2010, så många har säkert läst den redan, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Man får en rolig och spännande historia berättad, invävd i olika historiska händelser som hundraåringen varit inblandad i. Jättekul är den. Jag har inte läst färdigt än, men jag går och småfnissar på jobbet medans jag lyssnar på den som ljudbok och när jag kommer hem kan jag inte sluta vända blad på kvällarna. Snart så kan jag komma med besked om den höll hela vägen ut. Det hoppas jag att den gör.

 


Sommarfavoriten

Snart drar min stora sommarfavorit igång igen, Sommar i P1. Idag presenterades årets sommarvärdar och det var en del som jag direkt längtar till att få höra prata i drygt en timma. Åhh, jag längtar. Årets sommarvärdar kan ni läsa mer om här!

Låtar som tar en tillbaka

Efter att ljudbok tagit slut och podcasterna var genomlyssnade så satte jag igång iPoden på "Blanda spår" och vilken kick jag fick. De flera år gamla låtarna (iPoden har legat orörd i princip sedan resan 2008) fyllde mig av nostalgi. De flesta påminde om år 2006. Jag har säkert inte lagt i några nya låtar i iPoden sedan dess. =) Om jag bara blundade när Paolo Nutini och Lily Allen spelades i mina öron så var det som om jag var tillbaka i London och gick runt på alla mysiga små och stora gator och bara sög in allt vad staden hade att visa mig. Jag som lidit av ett stort sug efter London det senaste året, blev inte direkt mindre sugen på att boka flyg och packa weekendväskan för några dagar där borta. Mina tre månader i London under 2006 känns som mycket längre, minst ett år. Jag kan inte fatta att det vara var några futtiga månader. Vad mycket jag hann med att göra och lära mig om mig själv på de 12 veckor jag var där.

Efter Italien får jag nog ta och spara ihop till en flygbiljett. Så jag får ligga och slappa i gräset i Hyde Park och läsa en bok. Så jag får glo upp mot det läskiga fönstret i den gamla sunkiga lägenheten. Så jag får strosa runt Bayswater, Paddington, Marble Arch och Notting Hill, mina gamla tillhåll. Så jag får mysa med en picknick i Hampstead Heath och Parliament Hill. Så jag får gå och dregla på HMV. Så jag får köpa mig en bagel, från Bagel Factory, där jag hade klippkort =). Så jag får kräkas utanför (eller kanske att jag ska gå in och spy) JD sports. Så jag får ta pendeltåget ut till Hampton Court och sen ta bussen till Kingston, bara för att. Så jag får ta mig en öl på The Victoria på Strathearn Place, Stine's gamla jobb och bara minnas tillbaka. Kanske att jag ska dra med Fidde och peka ut alla minnesstolpar.


Kingston


Nya Justin Bieber

Han spås bli den nya Justin Bieber, men jag måste säga att Ronan är sååå mycket sötare. Shit, jag är helt tagen av honom. Det går inte att bädda in klippet, men kolla på denna länk. Ny favorit från Britain's Got Talent, han vann inte men tror nog att det kommer gå bra för honom ändå. Jai McDowall som vann är väldigt duktig också!

Säsong för brasor?!?!

Funderar på om det är säsong för kaminer och brasor nu. Om det är en bra marknad just nu för brasförsäljare, med tanke på radioreklamen som går i ett!! Herregud. De pratar om att man ska sätta sig framför den varma brasan, No way säger jag. Det räcker med bastun jag har hemma. :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0