Onsdag

Idag var jag barnvakt i några timmar. Vi lekte mest med dockan, lekte att det var en bebis som man var tvungen att ta hand om och vara försiktig med. Vi klappade, vaggade, matade och sövde dockan. Sen läste vi såklart alla böcker om och om igen innan mamma Joanna kom hem igen.

 
Efter det var det dags för fika och föreläsning med Adisa. Vi lyssnade på Emerich Roth, en överlevare från andra världskriget och koncentrationslägren. Väldigt intressant!! Även om man hört mycket av det han berättar förr, (vilket på ett sätt är skönt, för hur vore det om man hörde om detta för första gången först nu? När man är 25år?!?! Herregud, hemska tanke.) så kan man aldrig höra det för ofta eller för många gånger. Så viktigt att aldrig glömma bort!
 
Han är nu 88 år och har föreläst i 21 år, innan dess har han knappt pratat om detta, endast berättat för sina nära och kära. Men det var när han såg några unga pojkar på stan, unga pojkar gå runt och heila, som han kände att historian upprepar sig och folk behöver höra hans berättelse.
 
Han visade först en film på cirka en timme om hans liv. Sedan pratade han om orsakerna bakom varför människor - män oftast, som Hitler, Stalin, Mussolini och Pol Pot blir som de blir. Ursprunget till hat osv. Filmen visade så mycket hemska bilder så man fick ont i magen. Och när han berättar att han, när han kom ut från koncentrationslägret efter kriget, var 21 år och över 170 cm lång och vägde 35 kg tappar man andan. Som sagt kan man aldrig höra förintelseberättelse för många gånger.

 
 
Såg att han hade svarat på frågan "Om du fick vrida tillbaka tiden och en chans till ett annat liv, Skulle du bytt liv eller levt det liv du levt?" svarat "Då skulle jag varit lärare på Hitlers skola!". Ja tänk om han kunde varit det! Frågan är bara om han hade haft samma tankar och vilja att ta hand om pojkar som hamnar snett om han inte varit med om det han varit med om?!...

Vi och en jävla massa fåglar

I lördag bar det av till Hornborgasjön för att titta på en massa tranor som inte ville dansa. Ville fick stå för dansen istället. Hela familjen minus Per var med och vi fick se en massa fåglar som sagt, fika gott och titta på en liten matmarknad innan det var dags för middag på Kurorten Mösseberg. Väldigt mysigt ställe. Efter det var det tillbaka till Jönköping och fika hos Odestrand med supergoa bullar innan hemfärd. Helspäckad dag för strax efter vi kom hem åkte vi till Emilie & Rille för att äta grillat och lyssna på nostalgimusik hela kvällen lång.
 



90 årskalas

Idag blir med farmor 90år, Hipp hipp hurra!! Jag har i en vecka förberett inför denna dag med att baka tårtbottnar i olika färger och smörgåstårtebröd. Lika stressad och nervös jag varit inför denna dagen, lika roligt är det att träffa alla goa gamlingar och lika skönt är det nu när jag kan pusta ut. Så roligt att träffa pappa's morbror med familj, så underbara. Och farfar's svägerska... och jobbarkompis fru... och farmor's söta bästa kompis. Det blir ju inte så ofta. Blir helt varm i hjärtat av de alla. 
 
90-åringen verkade mycket nöjd när jag gick därifrån alldeles nyss och jag vet att hon var så glad över att hon fick sig ett kalas till slut. Det sa hon mer än en gång! På lördag blir det mer firande, då ska vi ut på utflykt och så tar vi med oss syster&co och mormor också.
 
Nu bjuder jag på några bilder från kameran som var inställd på helt fel fokus, härligt. Sen blir det soffan för hela slanten ikväll. (Hoppas inte bilderna får dig att vilja radera hela alltet, Agneta ;-))
 
 
Lite pirrigt och nervöst innan gästerna kommer...


Jag hade gjort räk & kräftsmörgåstårta till 12 personer men det hade nog räckt till det dubbla!
Så Fidde var nöjd när jag kom hem med lite till honom.



Sen var det såklart tårta till kaffet, OCH rulltårta OCH en kaka.


Tårtan bjöd på en överraskning.
(Jag behöver väl inte säga att jag svurit några gånger åt den och butiksmarsipanen, ÅH!)


Födelsedagsbarnet med sin mysiga storebror och så pappsen såklart.


Titta så sött ;-)


Hur goa är de inte då? Bästisar sedan skoltiden!
Skvallrar, viskar och fnissar som aldrig förr.


Så jag då och födelsedagsbarnet.

Regnbågstårtan. Missade visst någon närbild på smörgåstårtan,
men den såg ut som den jag gjorde till examen.

Den stora bluffen

Jag läste ut "Jag är Daniel" i veckan. Det är en andra bok av Alias David Larsson a.k.a. Daniel Luthman. Jag har även läst den första "Jag är Wanted".
 
Kort bara om böckerna (från cdon's beskrivning) innan jag kommer till saken:
 
"Daniel Luthman (alias David Larsson) valde att leva i detta kaos, spela detta spel och satsade sitt liv. Tjugo år i gamet. Men han förlorade och blev tvungen att fly till Thailand. Jag är Wanted är Daniel Luthmans (David Larssons) story, hans liv. Värdetransportrån, indrivningar, våld, kidnappningar, ekobrott, inlåsningar, blåsningar, cash. Från de första personrånen i unga tonår tills idag. År av kaos. Hur det är att andas kriminalitet, tänka ont och använda våld som ett redskap.

(Daniel Luthman har nu kommit hem till Sverige. Läs om hans resa tillbaka till Sverige i uppföljaren: Jag är Daniel)"
 
"Jag är Daniel är en fristående fortsättning på Jag är Wanted där pseudonymen David Larsson berättar om sitt liv, hur han avancerar i sin kriminella karriär och slutligen fuckar upp det och måste fly till Thailand. Pank, jagad och utan någonstans att ta vägen.
Denna bok börjar där, på flygplatsen i Bangkok, och skildrar året efteråt."
 
 
 
När jag läste första boken så visste jag inte att han hade "kommit hem" utan trodde att han fortfarande var i Thailand som efterlyst och "wanted" så tyckte det lät spännande att läsa denna bok. Men under tiden jag läste boken så började jag tvivla på att allt var sant, det kändes liksom lite för otroligt för att vara sant! Vet att jag googlade på boken och fick fram hans blogg och reda på att han hade kommit hem och nu kommit ut med sitt namn. Läste ut boken och kände mig väldigt tveksam till om det verkligen var sant. Men tänkte inte mer på det. Förrän nu när jag läste andra boken...
 
Samma känsla av att "Är detta verkligen sant?!" Allt känns påhittat och liksom för filmtypiska exempel. Mindes då att jag känt samma i första boken och blev återigen väldigt tveksam. Så nu googlade jag honom och boken igen. Nu var det ingen chock i form av att han kommit tillbaka till Sverige, utan det jag fick fram var att allt är en bluff. Att den kända journalisten Dick Sundevall hade avslöjat honom i en artikel. Att Daniel Luthman inte är någon f.d. yrkeskriminell som han påstått, utan en helt vanlig kille men som visst gjort några pojkstreck i ungdomen men inget "allvarligare, ingen i "den undre världen" vet vem han är och han har aldrig varit varken efterlyst eller misstänkt för något brott. Man kan läsa artikeln här! Väldigt intressant och min tveksamhet var väl befogad.
 
Hans blogg finns inte längre kvar och man kan inte se att han är aktiv längre med hemsida osv som han var efter första boken. Måste ändå säga att det är en rätt så smart grej att göra. Han fick ju mycket uppmärksamhet och pengar för böckerna. Han fick vara expert, i P3 Dokumentär, på Tv4 och andra ställen, men nu puts väck! Borta!
 
Haha. Vilken bluff. Känner mig aningen lurad och snuvad på pengar, haha. Men men jag får la ge honom 80kr för besväret ;-)
 
 

Ordentligt träningspass

Japp, idag har det varit fullt ös och sen stupade jag i säng en stund. Men nu är det uppladdning igen, snart kommer Clara och Erik.
 
Som sagt jobbade idag en stund och fram tills kl. 9.30 så gjorde jag samma monotona jobb som hela dagen igår. Men sen var jag klar med det och Fidde satte mig minsann i arbete. Ett ordentligt träningspass blev det allt, jag var helt svett. Fidde hade arbetat fram ett smidigt arbetssätt som jag tog efter så gott klena Bettan klarade och det gick undan minsann. Svårt att förklara vad jag gjorde men det var jobbigt i alla fall och från att sitta still i en och en halv dag stirrandes så fick jag röra på hela kroppen och hoppa upp och ner. Jag var totalt slut när det var 40 minuter på arbetsdagen men tur jag har en snäll chef som lät mig ta det lite lugnt ett tag och sopa golvet. Men störd som jag är så använde jag den sista lilla energin som fanns kvar och sprang runt med sopmaskinen som är tung som attan.
 
Så när jag kom hem till mormor efter jobbet och skulle hjälpa henne och städa så var jag som en zoombie. Men det gick och jag hoppas du inte har så mycket att klaga på Mormor ?! Hihi ;-)  Efter 1½ timma av städtjänst fick jag fika innan jag stressade iväg hem för att diska och sova 1 timme. Nu väntar jag på mat och vänner.
 
 
Tjolohopp! Trevlig fredag på er alla.
 

Slötorsdag

Att man kan bli så trött och få så ont av att bara sitta rätt upp och ner och titta på ett gäng metallbitar och flytta runt lite plastbackar, det är helt sjukt. Hoppade in på gamla jobbet en sväng idag och ska dit imorgon igen. Var som sagt helt slagen när jag kom hem, dock kan cykelturen hem och sömnlös natt ha lite, lite med saken att göra. Hoppas det går bättre att somna inatt.

Ikväll har vi tittat på den fjärde filmen av de "nya" filmatiseringarna av Liza Marklund's böcker om Annika Bengtzon. "Nobels testamente" råkade vi zappa in på i början på veckan och blev fast. Vet att Emilie pratade om de för ett tag sedan också så nu när vi sett klart på alla serier vi följer (vi är seriejunkies, i alla fall jag) så har det blivit några  Bengtzon-filmer avbetade i veckan. De är helt klart sevärda om man gillar svensk deckare!! Även om jag har lite invändningar mot castingen och annat smått och gott, men men. ;-) Spännande är det i alla fall.

Imorgon är det bara en kortis dag så det går nog som tåget. Efter jobbet ska jag hem och hjälpa mormor och få det helgstädat där hemma och på kvällen kommer Clara och Erik på fredagsmys som Fidde är ansvarig för ;-)

Senaste tiden i lång text och lite bilder...

Det blir lite tomt emellanåt här på bloggen men ska försöka att bli lite bättre på att uppdatera. Då ska vi se var vi var senast... Trysil ja. Då får vi slå lite i kalender för att se vad som hänt sedan dess. Det tycks bara stå notiser som tvätta, städa och fika i kalendern, förstår inte det. Haha.
 
Men långfredagen i alla fall så åkte jag, Fidde, pappa och Per till Isaberg för att prova Fiddes nya skidor och för att säga adjö till säsongen. Det var halva priset på både skipass och skiduthyrning. Men bara jag som behövde hyra skidor och stavar, de andra har ju numera eget. Attans med för det var VRÅLlång kö, aldrig varit med om dess like till kö. De har också byggt om och flyttat shoppen & uthyrningen sedan sist jag var där, för förr kunde man hoppa förbi alla som skulle prova pjäxor och gå direkt på skidorna men det gick icke nu så jag fick stå i kö under hela förloppet. Men efter en dryga timme kan jag så ut på andra sidan med lätt de goaste skidorna jag stått på, på länge! Men tyvärr är ju Isaberg ett sorgligt substitut, när man inte kan vara i fjällen. Man åker mer lift än i backen och i backen får man knappt upp farten och snitzen innan man är nere och ska åka lift igen. Ja vi har blivit bortskämda de senaste åren med Sälen och Trysil. Nästa år får vi nog börja med Isaberg och inte avsluta med det. Fidde var nöjd med skidorna i alla fall, om än lite ovant när han åkt på ett par andra en vecka precis innan.
 
Sen på påskdagen var det dags för herr FiddeJ att fylla år. Jag väckte honom med frukost på sängen och skönsång i fast forward. Jag hade överraskat honom i vecka med att köpa ett par gamla skidstavar åt honom så han skulle ha det när vi åkte till Isaberg, men jag hade också köpt lite tråkiga presenter så som strumpor och en tröja. Vid 2-tiden kom min familj på fika, Fiddes familj var ute på vift. Sen vid kl. 6 var vi bjuda på årets första grillning hos Emilie, Rille & Lukas. Mmm vad gott det var. De hade gjort en tårta till Fidde också, så han fick sig en redig tårta med.

 
På annandag påsk åkte jag, mamma och pappa iväg tidigt för att ta en snabb visit till Ullared. Ni kanske undrar vad vi skulle göra där, jo... det finns ett jättestor varuhus där, tror det är störst i Skadinavien. Gekås heter det. Hahahaha. Det blev lite saker handlade men mest det gamla vanliga tråkiga. Men på MQ utanför hittade jag en klänning som jag hoppas kunna ha på ett stundande bröllop, wiho. Det blev som sagt en snabbtur för kl. 4 hade vi avtalat fika med Fiddes familj. Slutade med att Ebba stannade till kvällen och såg nya Game of Thrones med oss. Mysigt.
 
I lördags var jag i stan och var lite barnvakt åt Ville medans hans föräldrar shoppade loss lite. Inte så svårt att var barnvakt på stan, det finns alltid något att titta på. Haha. Hovrättstorget var rätt kul, fullt med fjädrar, en grävskopa, duvor, vattenpölar och sist men inte minst massa GRUS!!
 
 
Igår slängde jag ihop en tårta till han som hjälpt mig med bilen så Fidde fick åka upp med den. Nog den fulaste tårta jag gjort, så pinsamt men den smakade tydligen bra så Fidde för han var tvungen att fika med dem. =)
 
 
 
Ja det var väl den senaste tiden. Närmast på schemat är att köra svärmor till stan imorgon och fika med Clara, på torsdag hoppa in och jobba lite på gamla jobbet och på fredag ska jag städa hos mormor och på kvällen kommer Clara och Erik och har fredagsmys med oss. Sanna, min fina vän kommer hem på fredag också efter 2 månader i US of A. Så henne ska jag träffa nästa vecka ska bli sååå kul!
Resten av nästa vecka gå ut på att baka en regnbågstårta och en smörgåstårta, som jag gjorde till min examen, till farmors 90-årskalas.
 

RSS 2.0