Farfar
Istället för en dagbok har jag en kväll/nattbok som jag skriver i när jag inte kan sova. Jag skriver ner det som ockuperar min hjärna och som gör att jag inte kan somna. Så slipper jag tänka eller oroa mig för det mer. Ibland funkar det ibland inte!
Under några veckor har min älskade farfar ockuperat min hjärna och saknaden av honom har varit väldigt stark.
Detta skrev jag i min kväll/nattbok den 28/10.
Jag saknar farfar. Min farfar, min älskade farfar.
Du var lugnet själv, inget upprörde dig. Jag blir lite ledsen ibland när jag tänker på att alla berättelser från din barndom som du alltid så gladeligen delade med dig av vid kl. tre-fikat, inte finns inspelade. Man minns ju tyvärr inte alla.
Jag har ofta fått höra att jag är så lik dig, och det märker jag mer och mer själv att jag verkligen är.
Jag saknar ditt sätt att alltid hålla ena handen bakom örat i koncentration för att höra bättre, samtidigt som du lutade dig lite framåt. Jag saknar ditt viftande på öronen. Jag saknar ditt "och vad har du på hjärtat då?" när man ringde hem till er.
Vad fint du skriver!
Jag förstår hur du känner dig. Min morfar gick bort för några veckor sedan, och tankar om honom såväl som vad han verkligen befinner sig nu snurrar verkligen runt i huvudet.
Jag tycker det är vackert att du är lik honom, för på så sätt har du ju alltid honom med dig, och du kommer aldrig glömma honom.
Puss
Fint du skriver! Det är dem där småsakerna som etsar sig fast. Ser honom framför mig när jag läser....gråter nu...
Jag får tårar i ögonen mär jag läser det fina du skriver. Jag saknar honom också och jag älskar DIG!!!
Vad fint, precis som jag minns David. Kan inte du maila din adress till mig? Jag har något som jag tror att du skulle vilja ha. Får jag din adress så kan jag skicka över det.Kram från sysslingen!
